Om knäskada och rehabilitering genom yoga

Hoppas alla har haft en skön påsk! Jag har varit i Jämtland och njutit av fantastiskt väder och enorma mängder snö.
Men så var jabbadabbadoolyckan där! Sista dagen innan hemresan när jag klev ur bilen tidigt på morgonen lyckades jag halka till. Jag spände mig för att parera ett fall och isället för att sätta mig på rumpan, vred jag knäet ur led. Det gjorde så klart fruktansvärt ont. Tårarna kom. Haltande gick jag till Yogastället för att göra min practise tillsammans med andra med Lena Mackegård som lärare. Jag hankade mig fram och provade vad jag kunde göra. Hela tiden med andetaget i fokus. Mycket gick inte att göra med höger knä. Men träningen var ändå underbar. Faktum är att det var ett enda nu hela tiden. Jag hade förhöjd koncentration för jag var rädd om mitt knä.
Senare på dagen uppsökte jag läkare på akuten. Knäet röntgades och man kunde konstatera att det var en skada i de mjuka delarna.
Under årens lopp som jag har övat yoga har jag särskilt kommit att tycka om när det kommer hinder på vägen. Träningen blir på ett helt annat vis när jag så att säga ska plocka upp mig själv igen. Jag når en djupare dimension av mig själv.
Igår och förrgår övade jag inte på några ställningar. Men imorse stod jag där på mattan igen. Försiktigt och koncentrerat. Knäet är helt ostabilt och förblir kanske så tills det har opererats, eller också inte. Jag rehabiliterat så många delar mig med yogan att det inte skulle förvåna mig om det går även denna gång. Vi får se. Det blir som det ärmeningen och det finns ingen slump.
Vad jag vill säga med detta blogginlägg är att det kan vara värt att prova lita på systemets helande kraft. Det är mycket som kan helas när vi lyfter Prana i kroppen. Kanske kan allt helas. Jag väljer i alla fall att tro på systemet.
Om ni skadar er, undvik inte yogan. Den hjälper dig att läka om du sätter andetaget i fokus.